|
PRESENS |
PRETERITUM |
|---|---|
|
guarkam |
guarkajim |
|
guarkah |
guarkajih |
|
guarkoe |
guarkaji |
|
guarkan |
guarkajimen |
|
guarkeden |
guarkajiden |
|
garkajägan |
guarkajigan |
|
guarkebe |
guarkajimh |
|
guarkede |
guarkajidh |
|
guarkah |
guarkajin |
|
PERFEKT / PLUsKVAMPERFEKT: |
|
|
guarkeme |
|
|
gerundium: |
|
|
guarkaminie |
|
guarkedh
förstå
Alla verb
i grupp III
böjs likadant
|
PRESENS |
PRETERITUM |
|---|---|
|
daarostem |
daaroestim |
|
daarosth |
daaroestih |
|
daaroste |
daaroesti |
|
daaroestien |
daaroestimen |
|
daaroestidien |
daaroestiden |
|
daaroestägan |
daaroestigan |
|
daaroestibie |
daaroestimh |
|
daaroestidie |
daaroestidh |
|
daaroestieh |
daaroestin |
|
PERFEKT / PLUsKVAMPERFEKT: |
|
|
daaroestamme |
|
|
gerundium: |
|
|
daarosteminie |
|
daaroestidh
tala svenska
oe
|
PRESENS |
PRETERITUM |
|---|---|
|
vuartesjem |
vuartasjim |
|
vuartesjh |
vuartasjih |
|
vuartesje |
vuartasji |
|
vuartasjien |
vuartasjimen |
|
vuartasjidien |
vuartasjiden |
|
vuartasjägan |
vuartasjigan |
|
vuartasjibie |
vuartasjimh |
|
vuartasjidie |
vuartasjidh |
|
vuartasjieh |
vuartasjin |
|
PERFEKT / PLUsKVAMPERFEKT: |
|
|
vuartasjamme |
|
|
gerundium: |
|
|
vuartesjeminie |
|
vuartasjidh
betrakta
a
måjhtajidh
komma på
|
PRESENS |
PRETERITUM |
|---|---|
|
måjhtijem |
måjhtajim |
|
måjhtijh |
måjhtajih |
|
måjhtije |
måjhtaji |
|
måjhtajien |
måjhtajimen |
|
måjhtajidien |
måjhtajiden |
|
måjhtajägan |
måjhtajigan |
|
måjhtajibie |
måjhtajimh |
|
måjhtajidie |
måjhtajidh |
|
måjhtajieh |
måjhtajin |
|
PERFEKT / PLUsKVAMPERFEKT: |
|
|
måjhtajamme |
|
|
gerundium: |
|
|
måjhtijeminie |
|
aj
|
PRESENS |
PRETERITUM |
|---|---|
|
provhkem |
provhkim |
|
provhkh |
provhkih |
|
pråvhka |
provhki |
|
pruvhkien |
provhkimen |
|
provhkeden |
provhkiden |
|
provhkijägan |
provhkigan |
|
provhkebe |
provhkimh |
|
provhkede |
provhkidh |
|
pruvhkieh |
provhkin |
|
PERFEKT / PLUsKVAMPERFEKT: |
|
|
provhkeme |
|
|
gerundium: |
|
|
provhkeminie |
|
provhkedh
bruka
Modalt
hjälpverb,
verbgrupp IV
|
PRESENS |
PRETERITUM |
|---|---|
|
åadtjoem |
åadtjoejim |
|
åadtjoeh |
åadtjoejih |
|
åådje |
åadtjoeji |
|
åadtjoen |
åadtjoejimen |
|
åadtjoden |
åadtjoejiden |
|
åadtjoejägan |
åadtjoejigan |
|
åadtjobe |
åadtjoejimh |
|
åadtjode |
åadtjoejidh |
|
åadtjoeh |
åadtjoejin |
|
PERFEKT / PLUsKVAMPERFEKT: |
|
|
åådtjeme |
|
|
gerundium: |
|
|
åadtjoeminie |
|
åadtjodh
få
Modalt
hjälpverb,
verbgrupp II
Hitta rätt verbgrupp
1 Grundformen
Börja med verbets grundform (infinitiv), slutar alltid med dh.
2 Udda eller jämnt
Kolla hur många stavelser (antal vokaler) ordet har. De flesta verbgrupper är jämnstaviga.
Bara en grupp har udda antal stavelser.
Klappa när du säger ordet så känner du stavelserna lättare.
(I ordböcker brukar jämnstaviga verbs grupptillhörighet anges med romerska siffror).
3 Kolla vokalen
Jämnstaviga verb med två stavelser styrs av första vokalen, verb med fyra stavelser av tredje vokalen.
Uddstaviga verb styrs av andra vokalen.
4 Gröna och blå symboler
Verbgrupperna är märkta med romerska siffror och U i gröna symboler. Vokalen som styr är tydligt markerad i rött.
Ordet med rätt antal stavelser och rätt vokal ger exempel på rätt böjningar.
Alla verb i grupp III böjs likadant som guarkedh, oavsett vokal. Blå symboler är extra ord som är bra att ha och mer kunskap om verb.
Mer om verb
När du lär dig sydsamiska hjälper lathunden dig att hitta rätt verbgrupp.
Grupperna anges med romerska siffror, tex IV.
Lathunden är inte fullständig. Alternativa böjningsformer och verbgenitiv finns inte med.
Exempel på alternativ böjningsform
En långform av Manne tjeelim är Manne tjaeliejim.
Exempel på verbgenitiv
(hur något sker)
vaedtsedh... I vaedtsien.... gående laavlodh...... II laavloen...... sjungande guarkedh.... III guarkan...... förstående vaarredh..... IV vaarren....... springande ryöknedh.... V ryöknen...... räknande njulhtjedh... VI njulhtjen..... hoppande byöpmedidh U byöpmeden. ätande
Hjälpverbet lea
Med hjälp av lea uttrycks
• perfekt har…
• pluskvamperfekt hade…
• gerundium håller på /höll på…
Till exempel:
leam / lim lohkeme jag har / hade läst
leam / lim lohkeminie jag håller på / höll på att läsa
fortsättning
Negation – nekande
Röda ord är verbens negationsform
= andra person ental (II-VI, uddstaviga)
= tredje person flertal (I)
De kombineras med person i nekande.
Im manne jovkh / Im jovkh
Imperativ – uppmaning
Uppmaning till en person: röda ordet,
Uppmaning till två: andra person tvåtal
Uppmaning till flera: andra person flertal
Jovkh! Jovkeden! Jovkede!
Nekande uppmaning (gör inte)
Till en person: Aellieh + röda ordet
Till två personer: Aelleden + röda ordet
Till flera: Aellede + röda ordet
Aellieh jovkh! Aelleden jovkh! Aellede jovkh!
Carina Olofsson
lärare i sydsamiska
Lathund över sydsamiska verbgrupper av
Carina Olofsson
producerad i Vualtjeren saemien siebrie,
Vilhelmina sameförening,
av Stanley Almqvist
Med stöd av
Lathunden finns också som tryckt häfte, på webben och som app i telefonen. Mer info här:
© Copyright 2025 Carina Olofsson
Mer info: vuass.se/copyright