Platser & namn

Marsfjällen rakt fram, Röberg till vänster och Kultsjön nere i dalen.
Marsfjället heter Maaresvielie, Röberg heter Mietskehke och Kultsjön är Gåaltoe.
(Gåaltoe är något som fort yr upp och det stämmer på Kultsjön som vid blåsväder snabbt får höga vågor.)    FOTO: STANLEY ALMQVIST

I så gamla marker mättade av samisk historia finns namn för allt i terrängen. Men när språket inte använts glöms de bort. Vi har samlat in och sammanställt namnen. Än finns det människor som kan berätta.

Vualtjere blev Volgsjö på svenska. Så hette det i knappt 30 år till vi fick vi namnet Vilhelmina 1804. (Första nybygget beviljat 1776)     FOTO: CARINA OLOFSSON

NAMN
Från och till sedan 1992 har föreningen forskat efter samiska ortnamn och namn för platser i terrängen. Du har säkert lagt märke till vägskyltarna på samiska? Där syns en del namn.
I vår forskning utgår vi från OP Petterssons anteckningar från 1928 som innehåller över 1300 sydsamiska ort- och platsnamn i Vilhelminaområdet. OP kunde inte samiska så han skrev namnen som han tyckte att de lät. Vårt arbete går ut på att försöka få fram rätt namn och skriva ner dem med sydsamisk stavning.
För att hitta de namn som verkligen använts för byar och platser i naturen har vi frågat äldre samer som har sydsamiska som modersmål.

Laadtege lät kanske som Latikberg för svensktalande nybyggare. Men laadtege betyder hjortron på samiska.     FOTO: CARINA OLOFSSON
Fjällbyn Stornäs heter Naassjoe på samiska. Det betyder utlöpare och berget gör en utlöpare där.     FOTO: CARINA OLOFSSON
Durrie – en dal mellan fjäll.    FOTO: CARINA OLOFSSON

FLYTTLEDER
Vi har även dokumenterat familjernas flyttvägar inom Vilhelmina kommun mot Åsele.

DOKUMENTATION
Ortnamnen har lagts in i en databas och en digital karta. Målet är att namnen så småningom ska bli tillgängliga för allmänheten. Men än så länge är det ett arbetsmaterial som vi jobbar vidare med.

FORSKARNA
Viktiga personer, med sydsamiska som modersmål och lokal kännedom om terrängen, har genom åren bl.a. varit Axel och Stina Fjällström, Thea och Kjell Fjällström, Miriam Larsson, Elsa Viktoria Fjällström, Herbert Gorek, Gotthard Larsson och Paul Klemetsson. Lantmätaren Ingemar Söder blev tidigt involverad i ortnamnsarbetet. Med sina specialkunskaper och sitt stora intresse för det samiska var han en viktig ledare i arbetet fram till sin bortgång 2015. Det startade som en kursverksamhet genom studieförbundet Vuxenskolan om samiska ortnamn som beskriver terrängnamn.
Forskningen har bedrivits i samverkan med DAUM, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, som tyvärr lades ner 2015. Där fanns mycket samiskt material insamlat, en hel del från våra trakter, både skriftliga och inspelningar. DAUM var en avdelning inom Isof, Institutet för språk och folkminnen, så där hittar du information om var man nu kan ta del av materialet.

ISOF hittar du här