Sameviste

Timrad kåta i skogssamisk tradition och stolpbod på ett ben – en njalla.
Många olika byggnader finns på vistet. FOTO: CARINA OLOFSSON

Mycket av det föreningen gör, gör vi på vistet på Kyrkberget: kurser, fester, kulturevenemang, visningar för allmänheten m.m.
Samevistet är som ett öppet friluftsmuseum. Här upplever du traditionella samiska byggnader i naturlig storlek, i naturlig miljö. Även byggnader från nybyggarepoken finns här.
Och vi bygger ständigt vidare: sommaren 2020 timrar vi upp en ny bod med torvtak på området. (Boden timras på ett annat sätt än i samisk tradition. Men den är stor och rymlig och fungerar som föreningens förråd.)

Bygget av den nya boden. Det färska timret lyser gult.    FOTO: CARINA OLOFSSON

Kulturveckan
Under Kulturveckan i Vilhelmina håller vi vistet öppet med många aktiviteter. Då visar vi samisk traditionell kunskap, till exempel att göra skohö, garva skinn, göra gompa eller visa slöjd och konst.

Här kan barn och vuxna göra nya upplevelser och pröva på gamla konster – som lassokastning. FOTO: CARINA OLOFSSON

Här finns plats att uppleva samisk kultur. Glimtar av ett helt folks traditioner och traditionella kunskap.
Både långväga gäster och Vilhelmina-bor är välkomna. Kom och prata med oss, smaka på vad vårt område bjuder, lyssna till musiken som tolkat människors känslor från urminnes tider.
Vi är alla beroende av miljön och landskapet vi bor i. Respekten gör framtiden i södra Lappland möjlig.

Vid elden i kåtan lever berättelserna upp. Gamla sedvänjor, sagor och sägner kommer nära och vi kan se framåt med en smula klokhet efteråt. Carina Olofsson berättar för besökarna. FOTO: STANLEY ALMQVIST

Nu och då har vi kurser och olika slags aktiviteter i det fria. Stanna till och ta in lite nya intryck av gamla traditioner.

Medlemmar i föreningen barkar renskinn inför vinterns slöjdande. Att barka betyder att man garvar skinnen med bark.      FOTO: STANLEY ALMQVIST
Den runda brädkåtan som vi också känner igen från Fatmomakke kyrkstad till exempel.    FOTO: CARINA OLOFSSON
Stolpbod på fyra ben och torvkåta.    FOTO: CARINA OLOFSSON
Nybyggarstugan är en kopia av det första nybygget i Dorris. Den passar in på vistet för att många samer blev nybyggare.    FOTO: CARINA OLOFSSON
Området vårdas och underhålls av Sameföreningens medlemmar. Här räfsar Mats ihop kvistar och skräp vid vårstädningen.    FOTO: STANLEY ALMQVIST
Om våren risas också kåtorna – ett tjockt lager björkris läggs över golvet. Det fjädrar som en naturlig resårmadrass.     FOTO: STANLEY ALMQVIST

Vistets historia
I mitten av 1990-talet jobbade föreningen med idén om ett sameviste på kyrkberget. Det var bland andra Sven-Åke Risfjell, Max Lundström och Jan-Ove Almqvist. Första kåtan byggde Jan-Ove hemma på sin gård i Strömnäs. Några medlemmar gick en kurs i sydsamisk byggnadsteknik. Sedan byggde vi vidare tillsammans. Handledare under byggtiden var Jan-Ove.
En torvkåta, en skogssamisk kåta och en brädkåta byggdes. Även en stolpbod och en nybyggarstuga.
Timmerstugan är en kopia av första nybygget i Dorris. Under åren har det tillkommit en vedbod, en glestimrad lada från 1901, som skänktes av familjen Ekbäck i Annevare. Även en njalla, byggd av Tore Grahn, har rests. Nu senast 2020 timrade vi upp en ny bod. Marken arrenderas av Svenska kyrkan.

Translate »