Under kursen i traditionell renslakt fick vi hand om en liten tjur.
Lärare och handledare var Nils Arvid Westerfjell, kunnig styckare och slöjdare. Han kunde konsten att ta tillvara hela renen: allt kan användas till mat eller slöjdmaterial. Ingenting kastas bort vid traditionell slakt. Och han vägledde oss på flytande sydsamiska.
Rensidan på bilden känner du i alla fall igen från charken i affären. Men då är den saltad och varmrökt, färdig för en utflykt.
Renens fett har omega 3, sånt man kan köpa i kapslar som hälsokost.
I en gryta samlade vi fett från inälvorna. Det smälte vi till en fantastisk matolja.
Blodet tog vi också reda på. Det blev blodkorv, palt, klimp och bröd.
Sedan man tagit bort klövarna kan man koka renfötterna och göra sylta, precis som med grisfötter.
Ryggsenan blir sytråd för skinnslöjd.
Skinnet blir päls och läder – ja, ni förstår att allt tas tillvara nu.
Hälften av allt kött saltades in i tunna, hälften frystes ned. En del av det saltade ska rökas, en del ska torkas och en del bli korv senare under våren.
Köttet blev förutsättningen för matlagningskursen du kan se här.
och kursen i rökning och torkning du kan se här.